Vanliga frågor 2021-03-29T11:13:28+00:00

Du har säkert många frågor.

Du som står inför eller som håller på med en behandling har säkert frågor. Här hittar du frågor och svar om hur du kan påverka för att ha så bra chans som möjligt att lyckas. Hittar du inte svar på just din fråga är du självklart välkommen att ringa oss!

Ägg & spermier

En kvinna har ca 400 000 ägganlag i sina äggstockar när hon föds. Av dessa leder ca 400 st till ägglossning. Antalet ägganlag, den så kallade äggreserven, är individuell och beror bland annat på ålder, sjukdomar/medicinering och genetiska faktorer. Under varje menscykel påbörjar ett stort antal ägg sin mognadsprocess och vanligtvis är det bara ett ägg som mognar helt och frigörs vid ägglossningen. Vid en hormonstimulering (som sker inför äggfrysning och inför IVF) är målet att få flera ägg att mogna samtidigt och hämta ut dem från äggstockarna innan ägglossning inträffar.

Kvinnan har vid tiden för puberteten ca 400 000 äggceller i äggstockarna. Det sker sen en kontinuerlig reduktion av denna äggcellsdepå så att alla äggceller har försvunnit vid tiden för klimakteriet (genomsnitt vid ca 51 års ålder). Kvinnans största chans att bli spontant gravid är i tidiga delen av den fertila perioden och minskar med åren. Chanserna till spontan graviditet är vid 20-25 års ålder över 80 % men vid 35-39 års ålder under 50 %. Chansen till graviditet i åldern över 43 år är mycket liten.

Att lämna spermaprov kan kännas svårt, speciellt om det är inför ägguttaget vid en IVF-behandling. För de flesta kan det kännas bra att veta att man kan få ta fram sitt prov hemma under förutsättning att det kan lämnas till kliniken inom en timma. I enstaka fall händer det att vi fryser spermier som back-up några dagar innan ägguttaget om mannen vet med sig att det är svårt att lämna prov. Det finns också möjlighet att operativt hämta ut spermier ur bitestiklar respektive testiklar om det inte alls går att få tillgång till ejakulerade spermier. Möjligheten att frysa äggen obefruktade finns också om det på dagen för ägguttaget saknas spermier.

Det tar ca 3 månader för spermierna att nybildas. Hög feber kan påverka spermaprovskvaliteten liksom rökning, övervikt, vissa miljögifter, hormonella preparat och långvarig värmeexposition.

Stimulering med hormoner

Hormonstimulering går till på samma sätt vid både IVF och vid äggfrys. För att kunna hämta ut ett lagom antal ägg från äggstockarna måste kvinnan genomgå en hormonstimulering genom att ta dagliga injektioner. Hormonerna får äggstockarna att producera flera mogna ägg samtidigt. Ungefär 10 mogna ägg är optimalt att kunna hämta ut.

Hormonbehandlingen startas oftast i anslutning till en mens och pågår i ca 10 dagar. Kvinnans egna hormoner som styr äggstockarnas funktion blockeras samtidigt genom ett antihormon (sk antagonist) vilket förhindrar för tidig ägglossning. Man följer behandlingseffekten med ultraljud och ibland även blodprov. När äggblåsorna är lagom stora ges en spruta med ägglossningshormon som får äggen att slutmogna samtidigt. Äggen hämtas ut ur äggblåsorna genom ultraljudsledd punktion och tas snabbt omhand av embryologerna i laboratoriet.

Hur humöret påverkas av hormonbehandlingen är individuellt. Ibland kan humörsvängningar bero på det som kallas nedreglering. Samtidigt som kvinnans äggstockar stimuleras för att flera ägg ska mogna inför en behandling måste också kroppens egna hormonsignaler dämpas (nedregleras) för att undvika förtidig ägglossning. Ibland görs nedregleringen med hjälp av nässprayer eller injektioner som tillfälligt försätter kvinnan i klimakteriet. Vanliga biverkningar är då typiska klimakteriesymtom såsom vallningar, svettningar och ibland humörsvängningar. Symptomen brukar försvinna snabbt när stimuleringen startar.

De flesta kvinnor mår bra, men lättare biverkningar kan förekomma. Det är vanligt att känna sig spänd och svullen i magen mot slutet av stimuleringen. Det är också vanligt med huvudvärk, irritation i huden vid injektionsstället och ibland i nässlemhinnan om man tar nässprayer.

Efter embryoåterförandet vid IVF-behandling ges tillskott av gulkroppshormon i form av vagitorier eller gel. Hormontillskottet kan ge biverkningar som liknar graviditetssymptom, exempelvis spänning i brösten, illamående och svullnadskänsla.

Det är helt normalt att man får ökade flytningar vid stimuleringen, ungefär som vid ägglossning.

Olikkönade par som genomgår en IVF-behandling bör avstå från samlag eller skydda sig med kondom under behandlingen eftersom det i sällsynta fall förekommer ägglossning då flera ägg kan befruktas. Dagarna innan och efter ägguttagningen rekommenderar vi att man helt avstår från samlag.

IVF

IVF betyder In vitro fertilisering, vilket innebär att ägg och spermier befruktas utanför kroppen i en odlingsskål och odlas i ett laboratorium. Efter några dagar förs embryot tillbaka till livmodern för att leda till en graviditet. Du kan läsa mer om IVF här.

För att kunna hämta ut ett lagom antal ägg från äggstockarna behöver kvinnan genomgå en hormonstimulering genom att ta dagliga injektioner. Hormonerna får äggstockarna att producera flera mogna ägg samtidigt.

Hormonbehandlingen startas oftast i anslutning till en mens och pågår i ca 10 dagar. Kvinnans egna hormoner som styr äggstockarnas funktion blockeras samtidigt genom ett antihormon (sk antagonist) vilket förhindrar för tidig ägglossning. Man följer behandlingseffekten med ultraljud och ibland även blodprov. När äggblåsorna är lagom stora ges en spruta med ägglossningshormon som får äggen att slutmogna samtidigt inför ägguttaget.

Äggen hämtas ut ur äggblåsorna genom ultraljudsledd punktion via slidväggen. Kvinnan får lokalbedövning samt ett smärtstillande preparat. Vätskan i äggblåsorna transporteras genom en slang till ett rör som snabbt tas omhand av embryologerna i laboratoriet. Äggen letas upp i vätskan med hjälp av ett mikroskop. De överförs till odlingsskålar med odlingsmedium i och ställs i en inkubator i väntan på befruktning.

Om det gäller IVF med makes/sambos spermier lämnar mannen sitt spermaprov samma dag som äggen tas ut. Spermierna prepareras för att de bästa spermierna ska kunna fås fram för att optimera befruktning och utveckling.

Vid IVF med donerade spermier tinas spermierna från donatorn samma dag som ägguttaget sker och prepareras inför befruktningen.

Beroende på spermiernas förmåga utförs antingen standard-IVF eller ICSI. Standard-IVF innebär att spermier och ägg läggs tillsammans i en odlingsskål. Befruktning sker genom att spermierna simmar till äggen.

ICSI (Intracytoplasmic sperm injection), även kallat mikro-injektion, används då spermierna är få till antalet eller inte kan simma framåt av egen kraft. Metoden går ut på att en spermie injiceras i varje ägg med hjälp av mikroskop och mikromanipulationsutrustning. Denna metod används vanligtvis även vid frysta/tinade spermier.

Dagen efter att ägg och spermier förts samman kan man se hur många av äggen som lyckats bli normalt befruktade. De kallas nu för embryon.

De befruktade äggen (embryona) odlas mellan 2-6 dagar.

Ja, om det på återföringsdagen finns fler än ett embryo med hög kvalitet fryses resterande embryon ner, för att kunna användas i framtiden. Då kan kvinnan slippa genomgå hormonstimulering nästa gång.

Embryot dras upp i en liten slang som kallas kateter, tillsammans med en liten volym vätska. Slangen förs in genom livmoderhalsen till livmodern där embryot placeras. Proceduren är oftast helt smärtfri. Omkring dag 5-6 är embryot moget för implantation, dvs att fästa till livmoderns slemhinna.

De flesta patienter mår bra under och efter behandling, men vissa patienter kan känna av lättare biverkningar, till exempel svullen/ spänd mage, huvudvärk samt irritation i huden vid injektionsstället på magen.

Om man känner att det inte blir bättre, och/eller att man mår illa och har svårt att ta djupa andetag är det viktigt att höra av sig till oss. Det kan vara tecken på överstimulering, vilket är ovanligt men som kan kräva sjukhusvård i enstaka fall.

Efter återföring ges ibland ett tillskott av progesteron som ibland kan ge biverkningar som liknar graviditetssymptom, t ex svullnad/spänningar i brösten och illamående.

18 dagar efter ägguttaget är det dags att göra sitt graviditetstest. Om man börjat blöda innan är det ändå bra att göra sitt test på testdagen för att vara säker. Det är vanligt med blödningar i tidig graviditet.

Oavsett vad testet visar vill vi gärna att du hör av dig till oss för att veta hur det gått för dig. Om testet är negativt bokas ett uppföljande samtal in med den ansvaria läkaren. Om det är positivt bokas ett tidigt graviditetsultraljud in hos läkaren i omkring vecka 7 i graviditeten.

Insemination

Inseminationen sker i anslutning till ägglossning och är den enklaste formen av assisterad befruktning. Själva inseminationen kan liknas med en gynekologisk undersökning, där en tunn kateter förs upp i livmodern via slidan. Katetern är sammankopplad med en spruta som innehåller de preparerade spermierna, från antingen din partner eller från en donator. Spermierna förs direkt in i livmodern där de sedan själva finner väg och simmar upp och ut i äggledarna där de träffar på ägget. Själva inseminationen tar bara några minuter, men vi erbjuder alltid att man får ligga kvar en stund efteråt, dels för att vila men också för att känslorna ska hinna med.

För att veta när du har ägglossning gör du test med ägglossningstickor, som finns att köpa på apoteket. Vi rekommenderar att du testar en gång per dag, på morgonen. Meddela kliniken så snart du fått ett positivt test, så att vi kan planera för när just din/er insemination ska äga rum. Ibland kan det vara aktuellt att stimulera äggstockarna med en mindre mängd hormoner, samt att ta en s.k. ägglossningsspruta, detta avgörs i samråd med läkare. Ett ultraljud behöver då göras.

Det finns vissa normala reaktioner dagarna efter en insemination, som du inte behöver oroa dig för. Efter inseminationen kan det kännas som det rinner ut lite vätska från vagina. Detta är helt normalt och beror på att den gelen vi använder vid inseminationen blir lättflytande i din kroppstemperatur samt att du oftast har ökad flytning vid en ägglossning.

En mindre blödning (stänkblödning) kan uppstå efter inseminationen. Detta beror på att slemhinnan på livmoderhalsen är känslig och kan börja blöda vid införandet av katetern. Blödningen är helt ofarlig och påverkar inte dina chanser att bli gravid. Ibland kan livmodern reagera med kramper efter en insemination, som upplevs som mensliknande smärta. Detta är också ofarligt och påverkar inte dina chanser att bli gravid.

Du kan leva som vanligt efter inseminationen. En bra tumregel är att leva som om du redan är gravid! Du ska därför undvika tobak, alkohol och andra droger. Vissa studier tyder på att fertiliteten påverkas negativt av koffein, så drick måttligt av kaffe, Coca Cola och svart the. Du bör också undvika läkemedel som är olämpliga under graviditet. Eftersom det finns en liten infektionsrisk, ska du undvika bad (badkar, pool, hav/sjö) de första två dygnen efter inseminationen. Fortsätt med dagligt tillskott av folsyra.

I sällsynta fall kan du behöva uppsöka en läkare efter en insemination. Om du får feber, tilltagande illaluktande flytningar, tilltagande kraftig blödning bör du kontakta en läkare.

Efter inseminationen får du med ett graviditetstest hem, som du tar 18 dagar efter inseminationen. Glöm inte att meddela oss resultatet, oavsett om de är positivt eller negativt. Om du är gravid är du välkommen hit på ett graviditetsultraljud i graviditetsvecka 7.

Vi försöker alltid tillgodose era önskemål om ögonfärg, hårfärg, längd och etnicitet. Om du är singel, kan det vara en bra ide att välja en donator utifrån dina egna färger. Om ni är ett par, utgår de flesta utifrån partnerns karakteristiska. Det är viktigt att veta att även om du/ni har önskemål kring donatorns utseende, finns det aldrig någon garanti att barnet får dessa färger. Gener hoppar som gener gör, oavsett hur barnet blivit till.

Insemination med donerade spermier används till ensamstående kvinnor, samkönade par eller till heterosexuella par där mannen saknar spermier.

Som förälder är det viktigt att veta att en spermadonator aldrig är en pappa till barnet, utan endast en donator. En pappa är någon som är fysiskt närvarande i barnets liv. Vi rekommenderar alltid att man är helt öppen och ärlig mot barnet om hur det kom till världen, oavsett familjemönster. Det finns oändligt med tid att ”öva sig” att berätta för sitt barn, du kan börja redan när han/hon ligger på skötbordet. Något som är naturligt för dig som förälder, blir också naturligt för ditt barn. Känner du dig osäker på hur du ska berätta, så tveka inte att kontakta oss. Ni är också alltid hjärtligt välkomna att besöka kliniken tillsammans med ert barn!

I Sverige får vi ändats använda öppna donatorer. Det betyder att donatorn har givit tillstånd till att barnet, efter att han/hon är myndigt har möjlighet att kontakta spermabanken och därigenom komma i kontakt med donator om de önskar veta mer om sin donator. Donatorn i sin tur har inga rättsliga rättigheter eller skyldigheter till de barn som kommer till, och kan inte ta reda på vare sig kvinnans namn, hennes partner eller information om barnet som kommit till. Likaså kan inte kvinnan/paret ta reda på vem som donerat. I Sverige får varje donator donera till max sex familjer. För att försäkra sig att det blir så måste man betala en s k familjerättsavgift. Upplysningarna om donatorn sparas i 70 år.

Äggfrys

Äggfrysning kan göras från 18 års ålder till en ålder kring 38 år. En uppskattning av antalet kvarvarande äggceller göras genom mätning av hormonet AMH och ultraljudsundersökning men äggen kvalitet kan inte mätas. Vi vet att äggkvaliteten försämras med ökande ålder, vilket är den viktigaste orsaken till ätt äggfrysning inte rekommenderas efter 38 års ålder.

Äggcellerna kan förvaras i flytande kväve under många år utan att de påverkas. Förvaringstiden beror på vilken ålder kvinnan har vid äggfrysning och senare vid återinsättande. Vid äggfrysning rekommenderar man oftast en ålder på högst 45 år för att kvinna ska få tillbaka sina äggceller i syfte att bli gravid.

När det är aktuellt med graviditet får du och din partner komma för ett planeringsbesök för att planera återföringen. Nya undersökningar görs, blodprover tas och din partner får lämna spermier för analys. När behandlingen startar tinas äggen och befruktas genom mikroinjektion. Några dagar senare förs ett befruktat ägg in i livmodern.

Från och med 2019-01-01 är det tillåtet för privatkliniker att utföra IVF med donerade spermier, vilket även kan vara en möjlig metod för ensamstående kvinnor, eller samkönade kvinnliga par som har frysta ägg. Metoden ger också chans till graviditet för de olikkönade par där mannen saknar egna spermier.

I stor randomiserad studie vid IVI fann man att chanserna till graviditet vid IVF i ett äggdonationsprogram var lika goda om nedfrysta ägg användes jämfört med färska ägg. Chansen att bli gravid är alltså jämförbar med konventionell IVF-behandling och starkt beroende av kvinnans ålder då äggen fryses ned. Ålder på kvinnorna som donerat ägg i denna studie var ca 27 år och åldern på kvinnorna som fick de donerade äggen var ca 41 år.

Det finns internationell erfarenhet och uppföljning av flera tusen barn som fötts efter äggcellsnedfrysning och man har inte hittat missbildningar eller sjukdomar hos dessa barn i större utsträckning än hos andra barn. Man anser därför att metoden är säker.

Blödning

Blödning kan förekomma utan att det behöver betyda att behandlingen har misslyckats. Om blödning inträffar skall medicineringen med gulkroppshormonet, om möjligt, fortsätta fram tills dess att graviditetstestet tas.

Missfall är en vanlig graviditetskomplikation. Ca 15-20% av alla graviditeter slutar i missfall. Mycket tidiga missfall som inträffar ungefär samtidigt som man får positivt utslag på graviditetstestet, s k biokemisk graviditet, är betydligt vanligare. Risken för missfall ökar med ökande ålder, från ca 9 % vid 20-24 års ålder till ca 50% vid 40-44 års ålder. Missfallsrisken är inte vanligare efter IVF än vid spontan graviditet. Det finns ingenting man kan göra för att förhindra ett tidigt missfall.

Om du misstänker att du har ett missfall, har frågor eller behöver hjälp får du gärna höra av dig till oss. Vid svåra smärtor eller rikliga blödningar på helger eller kvällar kan du kontakta sjukhusets akutmottagning.

Livsstilsfaktorer

Vi får ofta frågor om hur olika livsstilsfaktorer påverkar chansen att lyckas med en fertilitetsbehandling. Här finner du information om hur du kan påverka för att ha så bra förutsättningar som möjligt.

Folsyra minskar risken för vissa typer av skador hos fostret, sk neuralrörsdefekter (ryggmärgsbråck). Man rekommenderar därför till kvinnor som försöker bli gravida ett tillskott av folsyra motsvarande 400 mikrogram per dag.

Träning i de flesta former är gynnsamt och uppmuntras under tiden man försöker bli gravid. Extrem fysisk träning kan störa ägglossningen och bör dock undvikas. Anabola steroider stör kroppens egen hormonproduktion och hämmar spermieproduktionen hos män. Läs mer om vårt samarbete i Göteborg med Nordic Wellness här.

Övervikt kan hos kvinnor bl a påverka hormonbalansen så att ägglossningen glesas ut eller uteblir. Om man skall genomgå hormonbehandling finns det en risk att äggstockarna svarar sämre på hormonerna och att chansen att bli gravid försämras. Överviktiga kvinnor har en ökad risk för missfall, speciellt tidigt i graviditeten, och för komplikationer under graviditet respektive förlossning. Även en allt för låg vikt kan påverka möjligheten att bli gravid. För underviktiga kvinnor är det vanligare med komplikationer under en graviditet, t ex en ökad risk för att föda barn med låg födelsevikt. Läs mer här om våra samarbeten i Göteborg som kan hjälpa dig att nå en god hälsa och hur du kan öka chanserna vid behandling.

Alkohol är fosterskadande, men hur alkohol påverkar kvinnans möjlighet att bli gravid är oklart. För män kan hög alkoholkonsumtion leda till impotens och minskad testikelvolym. Det finns inte belägg för att helt avråda från alkohol under en behandling, men självklart bör man minska sin alkoholkonsumtion när man försöker bli gravid.

Rökning har en negativ inverkan på möjligheten att bli gravid. Det tar längre tid för dem som röker att uppnå graviditet jämfört med dem som inte röker. Snus kan ha liknande effekt. För kvinnans del innebär rökningen bl a att antalet ägg minskar och att skadliga ämnen ansamlas i vätskan som omger ägget vid ägglossning. Det finns risk för att äggets arvsmassa skadas och äggets ytterskal påverkas så att befruktningen blir svårare för spermierna. Spermieproduktionen hos mannen störs och arvsmassan i spermierna kan skadas av ämnen från tobaksröken.

Möjligheten att bli gravid med IVF-behandling minskar om kvinnan eller mannen röker och det finns  även en ökad risk för graviditetskomplikationer, t ex tillväxthämning.

Du har allt att vinna på att sluta röka!

Många par med ofrivillig barnlöshet upplever stor psykologisk stress och många som genomgår behandling oroar sig för att stress skall försämra möjligheten till graviditet. Det är svårt att mäta psykologisk stress, men även om stress kan störa den naturliga menscykeln och ägglossningen, verkar det inte som om stress påverkar chansen att bli gravid vid behandling.

För många kan det kännas skönt att få ventilera sina tankar med en terapeut. Vid våra kliniker finns möjlighet till samtal med samtalsterapeut för dem som önskar. Man kan själv välja att komma individuellt eller som par.

Vissa studier har visat en ökad risk för missfall vid högt koffeinintag, medan andra inte har kunnat påvisa någon ökad risk. Det är inte känt vad exakt som menas med högt intag. Livsmedelsverket rekommenderar att gravida inte bör dricka mer än 2-3 koppar kaffe per dag (läs mer på www.slv.se).

Akupunktur kan verka avslappnande och har i vissa fall visats ge en jämnare hormonbalans hos kvinnor med oregelbundna cykler, dock är det är inte säkert visat att akupunktur förbättrar chanserna vid fertilitetsbehandling.

 

 

Vart gör jag av överblivna läkemedel?

Vissa läkemedel som sprids i naturen kan till exempel orsaka hormonella förändringar hos fiskar och groddjur. Genom att lämna in dina överblivna läkemedel till ditt apotek hjälper du till att förhindra detta. Läs mer om det här.