För dig som är intresserad av att donera ägg, här hittar du mer information!
Utredning
Inför IVF-behandling med donerade ägg behöver ni genomgå en utredning där en läkare undersöker och bedömer förutsättningarna för att lyckas med behandlingen. Enligt svensk lagstiftning måste även en särskild prövning göras inför donationsbehandling och vilket innebär samtal med psykolog, kurator eller psykoterapeut.
Utredningen görs hos oss på Nordic IVF i Solna Strand och Stockholm IVF i Hammarby Sjöstad, samt i Göteborg och Malmö hos respektive samarbetspartners – Göteborgs Kvinnoklinik och Limhamns Kvinnoklinik.
Vad innebär IVF med donerade ägg?
IVF med donerade ägg, även kallat äggdonation, är en metod för olikkönade par där kvinnan inte har några egna ägg som kan ge upphov till graviditet och där mannen har egna spermier som kan användas för befruktning.
Hur går det till?
Inför behandlingen görs en fertilitetsutredning som kompletteras med en psykosocial utredning tillsammans med en beteendevetare. Detta är obligatoriskt för alla patienter som ska göra behandling med donerade könsceller. Under detta samtal går man bland annat igenom hur livssituationen ser ut, hur man ser på föräldraskapet samt vikten av att berätta för sitt kommande barn att det kommit till genom donation.
När utredningen är klar träffar man en IVF-läkare som planerar behandlingen och läkaren väljer donator. Äggdonatorn genomgår hormonstimulering och ägguttag. De ägg som tas ut blir paret mottagare av och befruktas med spermier från maken/sambon i paret. Efter 2, 3, eller 5 dagars odling av embryon i IVF-laboratoriet sker återföringen, genom att ett embryo förs in i livmodern med hjälp av en tunn slang. Efter ca 3 veckor kan kvinnan göra ett graviditetstest för att se om behandlingen lyckats.
Vad säger lagen?
Lagen om genetisk integritet bestämmer vad som är tillåtet i samband med assisterad befruktning. För de som ska genomgå behandling med donerade ägg/ äggdonation är det viktigt att känna till vad lagen säger. Läkaren är skyldig att göra en bedömning om det med hänsyn till patientparets medicinska, psykologiska och sociala förhållanden är lämpligt med behandling och om det kan antas att det blivande barnet kommer att växa upp under goda förhållanden. Vid all donationsbehandling måste enligt lag en psykosocial bedömning hos en beteendevetare göras. Om patientparet efter utredningen nekas behandling kan beslutet överklagas till Socialstyrelsen.
Alla barn har laglig rätt att ta reda på information om sitt ursprung, och de barn som blivit till genom donerade könsceller har alltså rätt att ta reda på information om donatorns identitet. Uppgifter om donatorn lagras i 70 år. Föräldrarna har däremot ingen rätt att att ta reda på dessa uppgifter. En donator får i Sverige inte ge upphov till barn i fler än 6 familjer.
Det finns också angivet i lagen att patientparet inte får välja egenskaper hos donatorn själv. I samband med läkarbesöket, då behandlingen planeras, väljer läkaren vilken donator som ska bli aktuell för inseminationen. I regel matchas donatorns ögonfärg, hårfärg, hudfärg och kroppskonstitution med den blivande föräldern. Den förälder som inte ska bära barnet måste också ge sitt skriftliga samtycke till att behandlingen får ske. Ibland kan det kanske kännas som att lagstiftningen gör proceduren komplicerad, men det är viktigt att veta att allt görs för att skydda och tillgodose det blivande barnets rättigheter.
Barnet
Varje barn har rätt att få reda på information om sitt ursprung, och det är därför som alla ägg- och spermiedonatorer som är tillåtna att användas i Sverige har en öppen identitet. Det innebär att när barnet nått en mogen ålder kan det få redan på information om donatorn. Det finns studier som visar att ju tidigare man berättar för sitt barn om hur det kommit till, desto större är chansen att informationen tas emot på ett bra sätt av barnet. På www.kunskapsguiden.se finns råd och hjälp om hur man kan berätta för sitt barn.