När graviditeten uteblir och de egna äggen inte längre kan användas, förändras förutsättningarna – men inte längtan. Att gå vidare med äggdonation är ofta ett stort beslut, men också en möjlig väg framåt för den som fortfarande vill vara gravid och få barn.
Vad är äggdonation?
Äggdonation innebär att ett donerat ägg befruktas med spermier från en partner eller med donerade spermier (dubbeldonation). Det befruktade embryot förs sedan in i livmodern, där graviditeten utvecklas som vanligt. Graviditeten sker i den egna kroppen, men med hjälp av någon annans ägg.
Vem kan få äggdonation?
Behandlingen kan bli aktuell om:
- Det finns mycket låg eller ingen äggreserv
- Äggkvaliteten är nedsatt
- Genetiska sjukdomar gör egna ägg olämpliga
- Klimakteriet har inträffat tidigare än normalt
- Upprepade IVF-försök inte lett till graviditet
Behandling med donerade ägg kan erbjudas både till par och till ensamstående kvinnor, beroende på medicinska och psykosociala förutsättningar.
Hur går behandling med äggdonation till?
Behandlingen sker i flera steg, alltid enligt svensk lagstiftning och med fokus på trygghet.
1. Fertilitetsutredning och psykosocial bedömning
En läkare bedömer medicinska förutsättningar, och ni träffar en beteendevetare som ställer frågor kring livssituation, syn på föräldraskap och barnets rätt till sitt genetiska ursprung. Det är en del av lagkravet vid donationsbehandling.
2. Matchning med donator
Donatorn väljs av läkare utifrån medicinska kriterier och fysisk likhet. Det är inte tillåtet att som mottagare själv välja egenskaper. Donatorn är anonym, men barnet har, i vuxen ålder, rätt att ta del av information om sin genetiska bakgrund. En donator får inte ge upphov till barn i fler än sex familjer.
3. Befruktning och embryoåterföring
De donerade äggen befruktas med spermier. Om spermier saknas eller har låg kvalitet finns möjlighet till spermiedonation. Efter några dagars odling förs ett embryo in i livmodern. Efter återföringen väntar man tre veckor innan graviditetstest kan göras.
Vem räknas som barnets förälder?
Genetiskt kommer barnet från donatorn och den som lämnat spermier. Den som bär barnet blir barnets juridiska och faktiska förälder från födseln även om man inte har någon genetisk koppling.
Privat eller offentlig behandling med donerade ägg?
Äggdonation erbjuds i både offentlig och privat vård i Sverige – men förutsättningarna skiljer sig:
Offentlig vård
De flesta regioner erbjuder upp till tre IVF-försök till kvinnor som ännu inte fyllt 40 år vid behandlingsstart. Behandling med donerade ägg finns bara i vissa regioner, och väntetiden kan vara 1–2 år eller längre. Precis som i all donationsbehandling sker en obligatorisk prövning utifrån medicinska, psykologiska och sociala faktorer. Om förutsättningarna inte anses vara till barnets bästa kan behandlingen nekas. Ett sådant beslut ska alltid ges skriftligt och kan överklagas till Socialstyrelsen.
Privat vård
I privat vård behövs ingen remiss och behandling kan ofta påbörjas direkt. För dig som är 40 år erbjuder vi på Nordic IVF finns möjlighet till behandling upp till 44–45 års ålder, beroende på medicinska förutsättningar. Även här gäller samma regelverk som i offentlig vård: en obligatorisk medicinsk, psykologisk och social prövning görs innan behandlingen kan godkännas
Det är ett alternativ för dig som inte vill eller kan vänta – eller som passerat åldersgränsen i offentlig vård.
När är det dags att ta nästa steg?
Om fertilitetsutredningen visat att egna ägg inte längre kan användas – eller om man efter flera försök fortfarande inte blivit gravid – kan det vara dags att titta på vad som är möjligt. Kontakta oss för att diskutera möjligheter kring assisterad befruktning med äggdonation.
