Utredning
Innan ni kommer till oss för IVF med donerade spermier behöver ni genomgå en utredning där en läkare undersöker och bedömer förutsättningen för behandling. I Sverige är det dessutom obligatoriskt att göra ett besök hos beteendevetare för att få genomgå donationsbehandling.
Utredningen görs hos oss på Nordic IVF i Solna Strand och Stockholm IVF i Hammarby Sjöstad, samt i Göteborg och Malmö hos respektive samarbetspartners – Göteborgs Kvinnoklinik och Limhamns Kvinnoklinik.
Vad innebär IVF med donerade spermier?
IVF med donerade spermier är en metod för dem som är i behov av IVF men inte har några egna spermier. Det kan alltså vara samkönade kvinnliga par, ensamstående kvinnor eller olikkönade par där mannen saknar egna spermier.
Hur går behandlingen till?
Inför behandlingen görs en fertilitetsutredning som kompletteras med en psykosocial utredning tillsammans med en beteendevetare. Detta är obligatoriskt för alla patienter som ska göra behandling med donerade könsceller. Under detta samtal går man bland annat igenom hur livssituationen ser ut, hur man ser på föräldraskapet samt vikten av att berätta för sitt kommande barn att det kommit till genom donation.
När utredningen är klar träffar man en IVF-läkare som planerar behandlingen. Först sker en hormonstimulering av kvinnan som ska bära barnet, vilken följs upp av läkaren med ultraljud. När ett antal äggblåsor på äggstockarna blivit tillräckligt stora bestäms vilken dag äggen ska tas ut. Ägguttaget sker genom att äggblåsorna punkteras med en nål och vätskan med äggen förs genom en slang till ett provrör. Senare samma dag befruktas äggen med de donerade spermierna och odlas därefter några dagar. Efter 2-5 dagar efter befruktning sker återföringen, genom att embryot förs in i livmodern med hjälp av en tunn slang. Efter ca 3 veckor kan kvinnan göra ett graviditetstest för att se om behandlingen lyckats.
Vad säger lagen?
Lagen om genetisk integritet bestämmer vad som är tillåtet i samband med assisterad befruktning. För dem som ska genomgå behandling med donerade spermier är det viktigt att känna till vad lagen säger. Läkaren är skyldig att göra en bedömning om det med hänsyn till patientens/ patientparets medicinska, psykologiska och sociala förhållanden är lämpligt för behandling och om det kan antas att det blivande barnet kommer att växa upp under goda förhållanden. Vid all donationsbehandling måste enligt lag en psykosocial bedömning hos en beteendevetare göras. Om patienten/ patientparet efter utredningen nekas behandling kan beslutet överklagas till Socialstyrelsen.
Alla barn har laglig rätt att ta reda på information om sitt ursprung, och de barn som blivit till genom donerade könsceller har alltså rätt att ta reda på information om donatorns identitet. Uppgifter om donatorn lagras i 70 år. Föräldrarna har däremot ingen rätt att att ta reda på dessa uppgifter. En donator får i Sverige inte ge upphov till barn i fler än 6 familjer.
Det finns också angivet i lagen att patienten/ patientparet inte får välja egenskaper hos donatorn själv. I samband med läkarbesöket, då behandlingen planeras, väljer läkaren vilken donator som ska bli aktuell för inseminationen. I regel matchas donatorns ögonfärg, hårfärg, hudfärg och kroppskonstitution med den blivande förälder. Den förälder som inte ska bära barnet måste också ge sitt skriftliga samtycke till att behandlingen får ske. Ibland kan det kanske kännas som att lagstiftningen gör proceduren komplicerad, men det är viktigt att veta att allt görs för att skydda och tillgodose det blivande barnets rättigheter.
Här kan du hitta information om vilka regler som gäller från och med januari 2022.
Barnet
Varje barn har rätt att få reda på information om sitt ursprung, och det är därför som alla ägg- och spermiedonatorer som är tillåtna att användas i Sverige har en öppen identitet. Det innebär att när barnet nått en mogen ålder kan det få redan på information om donatorn. Det finns studier som visar att ju tidigare man berättar för sitt barn om hur det kommit till, desto större är chansen att informationen tas emot på ett bra sätt av barnet. På www.kunskapsguiden.se finns råd och hjälp om hur man kan berätta för sitt barn.
Familjerätt
Många länder har en rekommendation eller lag avseende hur många barn en donator får ge upphov till. I Sverige är det inte begränsat till antalet barn utan till antalet familjer. En donator i Sverige får inte ge upphov till barn i fler än sex familjer. Därför finns ett system med så kallade familjerätter. Man kan säga att en familjerätt är en koppling mellan en viss donator och en viss familj. Om man har en familjerätt för en viss donator, så innebär det att just den donatorn får ge upphov till barn i maximalt fem familjer till i Sverige. Antalet barn med samma donator i den enskilda familjen är däremot inte begränsat.
Familjerätten är inte en garanti att donatorns spermier finns reserverade för framtiden, utan bara att donatorn får ge upphov till barn i familjen. Vill man vara säker på att det finns spermier till syskonbehandlingar måste de reserveras.
Om man önskar syskon till sitt barn, och om det inte finns fler spermier kvar från den donatorn, behövs en ny familjerätt till den nya donatorn. Om man vill byta donator efter att ha gjort en insemination utan att blivit gravid flyttas familjerätten till den nya donatorn utan kostnad.