PGT kräver att paret genomgår IVF behandling och att man 5 dagar efter befruktningen utför en analys på varje embryo, för testning av specifik genetisk sjukdom. Ett embryo som är friskt återförs senare till livmodern. Chansen att bli gravid efter PGT är jämförbar med vanlig IVF.
Detta görs för att undvika att implantation sker med ett embryo som bär anlag för en allvarlig sjukdom eller som har kromosomskada (dubbel eller avsaknad av hel kromosom eller del av kromosom) men för att proceduren ska kunna användas måste kvinnan genom gå en IVF-behandling på en fertilitetsklinik.
I Sverige är PGT endast tillåtet för par som bär på anlag för allvarliga, ärftliga sjukdomar. Tidigare har enda alternativet för dessa par varit att göra en fosterdiagnostik och sedan välja en abort om fostret visat sig bära på anlag för allvarlig sjukdom. Detta har förstås upplevts som mycket påfrestande, och för dessa par har PGD inneburit stora fördelar. PGT A innebär en allmän screening av alla embryon för förekomst av embryonala kromosomavvikelser och för att öka graviditetschansen vid IVF. PGT A är inte tillåtet i Sverige men används utomlands.
Vad görs vid PGT?
Vid IVF odlas embryon till blastocyststadiet och då tas en av flera embryonala celler ut för genetisk/kromosom-analys. Blastocysterna fryses därefter och endast de som vid analysen av cell-DNA visar sig vara normala används vidare.
Hur används PGD?
PGD innebär att man kontrollerar embryon och ser efter om dessa har några genetiska defekter. Fördelen framför vanlig fosterdiagnostik är att man på det sättet kan undvika embryon som exempelvis bär på gener för allvarliga sjukdomar som blödarsjuka eller svår porfyri för att ta några exempel.
I dagsläget har i världen mer än 5 000 barn fötts efter att de kontrollerats med PGT, och man har hittills inte kunnat se att barnen drabbats av några skador. I Sverige utförs PGT enbart på Karolinska Universitetssjukhuset och på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
