Vid insemination kan spermier från maken/sambon användas, vilket brukar kallas makeinsemination. Donerade spermier är vanligt att använda då egna spermier saknas, vid exempelvis samkönade kvinnliga par, ensamstående kvinnor eller olikkönade par där mannen saknar spermier.
Utredning
Innan ni kommer till oss för insemination behöver ni genomgå en utredning där en läkare undersöker och bedömer förutsättningen för behandling. I Sverige är det dessutom obligatoriskt att göra ett besök hos beteendevetare för att få genomgå donationsbehandling.
Utredningen görs hos oss på Nordic IVF i Solna Strand och Stockholm IVF i Hammarby Sjöstad, samt i Göteborg och Malmö hos respektive samarbetspartners – Göteborgs Kvinnoklinik och Limhamns Kvinnoklinik.
Hur går behandlingen till?
Vid inseminationen sätter läkaren eller barnmorskan in en tunn kateter i livmodern genom vilken de preparerade spermierna förs in. Det är som regel en lätt procedur som inte är smärtsam eller obehaglig. Insemination kan ske vid naturlig ägglossning om kvinnan har regelbundna cykler med ägglossning och kan utföras samma dag som ägglossningen sker eller dagen efter. Alla våra kliniker utför inseminationer på vardagar. På helger och helgdagar skiljer det sig något mellan klinikerna, kontakta din klinik för mer information.
Ibland behövs det hjälp av tablettbehandling eller hormoninjektioner för att inseminationen ska kunna ske vid optimal tidpunkt i menscykeln. En personlig behandlingsplan läggs upp tillsammans med läkaren efter kvinnans egna förutsättningar.
Vad säger lagen?
Lagen om genetisk integritet bestämmer vad som är tillåtet i samband med assisterad befruktning. För dem som ska genomgå behandling med donerade spermier är det viktigt att känna till vad lagen säger. Läkaren är skyldig att göra en bedömning om det med hänsyn till patientens/ patientparets medicinska, psykologiska och sociala förhållanden är lämpligt att inseminationen äger rum och om det kan antas att det blivande barnet kommer att växa upp under goda förhållanden. Vid all donationsbehandling måste enligt lag en psykosocial bedömning hos en beteendevetare göras. Om patienten/ patientparet efter utredningen nekas behandling kan beslutet överklagas till socialstyrelsen.
Alla barn har laglig rätt att ta reda på information om sitt ursprung, och de barn som blivit till genom donerade könsceller har alltså rätt att ta reda på information om donatorns identitet. Uppgifter om donatorn lagras i 70 år. Föräldrarna har däremot ingen rätt att att ta reda på dessa uppgifter. En donator får i Sverige inte ge upphov till barn i fler än 6 familjer.
Det finns också angivet i lagen att patienten/ patientparet inte får välja egenskaper hos donatorn själv. I samband med läkarbesöket, då behandlingen planeras, väljer läkaren vilken donator som ska bli aktuell för inseminationen. I regel matchas donatorns ögonfärg, hårfärg, hudfärg och kroppskonstitution med den blivande förälder som inte skall bära barnet under graviditeten, om det gäller ett par som ska genomgå behandling. På så sätt får barnet förutsättningar att likna båda sina föräldrar. Den förälder som inte ska bära barnet måste också ge sitt skriftliga samtycke till att inseminationen får ske. Ibland kan det kanske kännas som att lagstiftningen gör proceduren komplicerad, men det är viktigt att veta att allt görs för att skydda och tillgodose det blivande barnets rättigheter.
Här kan du hitta information om vilka regler som gäller från och med januari 2022.
Barnet
Barn som blivit till genom donation har rätt enligt lagen att ta reda på information om sin donator och genom detta bär föräldrarna ett ansvar att berätta för sitt barn hur det har kommit till. Då kan barnet själv ta ställning till om hon eller han vill ta reda på informationen eller inte.
Vi rekommenderar att man pratar med sitt barn om dess ursprung redan i förskoleåldern, vilket gör att barnet inte upplever det som en stor sak, utan något som hon eller han alltid vetat om. Risken med att vänta att berätta är att barnet råkar höra om donationsbehandlingen på ett oplanerat sätt, vilket kan påverka tilliten till föräldrarna.
Läs gärna mer på www.kunskapsguiden.se, där det finns information om vikten av att berätta tidigt, samt många bra råd om hur man kan gå tillväga.
Familjerätt
Många länder har en rekommendation eller lag avseende hur många barn en donator får ge upphov till. I Sverige är det inte begränsat till antalet barn utan till antalet familjer. En donator i Sverige får inte ge upphov till barn i fler än sex familjer. Därför finns ett system med så kallade familjerätter. Man kan säga att en familjerätt är en koppling mellan en viss donator och en viss familj. Om man har en familjerätt för en viss donator, så innebär det att just den donatorn får ge upphov till barn i maximalt fem familjer till i Sverige. Antalet barn med samma donator i den enskilda familjen är däremot inte begränsat.
Familjerätten är inte en garanti att donatorns spermier finns reserverade för framtiden, utan bara att donatorn får ge upphov till barn i familjen. Önskar du veta mer om reservation av spermier till eventuell syskonbehandling är du välkommen att fråga din behandlande läkare eller kontakta våra kliniker.
Om man önskar syskon till sitt barn, och om det inte finns fler spermier kvar från den donatorn, behövs en ny familjerätt till den nya donatorn.